Case
14 sep. 2024
Återkommande ländryggssmärta
Ländryggsmärta handlar ofta om belastning och kontroll. Med klinisk undersökning, riktad behandling och små vardagsjusteringar minskar smärtan och funktionen kommer tillbaka—utan onödig diagnostik.

Prenumerera på vårt veckobrev
Ta del av nyheter, insikter och tips – direkt till din inkorg varje vecka.
I korthet
38-årig kontorsarbetare med ländryggssmärta i 6 månader, utan utstrålning.
Undersökning visade stelhet i övergången mellan bröst- och ländrygg samt svag kontroll i höften. Inga varningstecken.
Riktad behandling, enkla hemövningar och anpassad belastning gav tydlig förbättring på 4 veckor.
Utgångsläge
Smärta vid längre sittande och vid lyft i vardagen. Målet var att klara en hel arbetsdag utan att “låsa sig” och komma igång med lätt jogg igen.
Undersökning
Vi gick igenom sjukdomshistoria, gjorde rörelsetester och kontrollerade styrka och känsel. Inget tydde på allvarlig skada (inga “röda flaggor”). Vi såg dock:
Stelhet högst upp i ländryggen.
Tidig “ryggdominans” i böj/lyft (ryggen tar över där höften borde göra mer).
Ultraljud användes inte här, eftersom det sannolikt inte hade ändrat valet av åtgärd i detta skede.
Plan och åtgärder
Behandling på plats: mjukdelsbehandling och skonsam mobilisering för att minska stelhet och smärta.
Hemövningar (kort, görbara):
Höftfällning med pinne (för teknik)
Glute bridge → enbensvariant när det kändes stabilt
Sidoplanka i korta intervaller
Stående höftabduktion med band
Vardagsanpassning: mikropauser var 30–45:e minut vid dator, lugnare dygn 1–2 efter behandling, sedan gradvis ökning.
Upplägg: 1 gång/vecka i två veckor, därefter glesare besök utifrån utvecklingen.
Resultat
Vecka 2: smärtan minskade från 6/10 till 3/10, lättare att sitta en hel arbetsdag med pauser.
Vecka 4: 1–2/10 vid enstaka tillfällen, återupptog jogg 15–20 min, bättre kontroll i böj/lyft.
När väljer vi en annan väg?
Om besvären inte minskar, om symtomen förändras, eller om vi ser tecken som talar för något annat problem, kan vi behöva komplettera med vidare utredning (t.ex. MR) eller remiss. Ultraljud kan ibland hjälpa, men ersätter inte alltid annan bilddiagnostik.
Lärdomar
Tydlig plan, lagom doserad träning och små justeringar i vardagen gör ofta stor skillnad vid den här typen av ryggbesvär. Målet är långsiktig kontroll, inte snabba “quick fixes”.
Har du liknande besvär? Du kan boka en bedömning. Vi börjar med undersökning och väljer metod om och när den tillför värde.