Q&A: Ultraljud vs MR – korta svar

1) Vad är skillnaden?
Ultraljud visar senor, muskler, slemsäckar och kan följa rörelse i realtid. MR visar mjukdelar och ledens inre strukturer mer heltäckande, inklusive områden ultraljud inte når.

2) När räcker klinisk undersökning utan bild?
Vid typiska besvär utan varningstecken. Bild används när svaret påverkar beslutet (t.ex. injektion, belastning, remiss).

3) När är ultraljud förstahandsval?
Vid många sena-/slemsäcksbesvär, hälsena, rotatorkuff, ytligare strukturer samt när vi behöver guida en injektion.

4) När är MR att föredra?
Vid oklara fynd, djupare strukturer, misstanke om inre ledskador (t.ex. labrum/menisk) eller när tidigare åtgärder inte gett rimlig effekt.

5) Kan ultraljud missa något?
Ja. Ultraljud ser inte allt (vissa djupa/intraartikulära tillstånd). Därför kombineras det med klinisk undersökning och, vid behov, annan bilddiagnostik.

6) Gör undersökningen ont?
Vanligen nej. Sondtryck kan kännas över ömma områden, men tolereras oftast väl.

7) Får jag svar direkt?
Ofta ja. Du får en genomgång av vad vi ser, vad vi inte kan avgöra säkert och nästa steg.

8) Behöver jag remiss?
Inte till oss. Remiss kan bli aktuell vidare i vårdkedjan om något behöver utredas/åtgärdas av annan instans.

9) Kan jag få injektion direkt efter ultraljud?
Ibland. Beslut tas gemensamt utifrån nytta/risk och riktlinjer. Ultraljud används då för att guida injektionen.

10) Är ultraljud säkert?
Ja. Det är icke-joniserande och betraktas som säkert vid diagnostik av muskuloskeletala besvär.

11) Vad händer om fynden är otydliga?
Vi förklarar osäkerheter, föreslår rimlig plan (t.ex. riktad rehab) och bokar uppföljning. Vid behov rekommenderas MR eller annan utredning.

12) Påverkar bilddiagnostik alltid behandlingen?
Inte alltid. Målet är rätt beslut – ibland räcker klinik och funktion, ibland tillför bild kritisk information.