Axelbesvär vid lyft över axelhöjd – ultraljud som beslutsstöd

I korthet

• 46-årig kontorsarbetare/tennisspelare med 4 månaders smärta över axelhöjd och nattlig värk.

• Klinisk undersökning + ultraljud talade för supraspinatus-tendinopati med lätt slemsäcksinflammation; inga tecken på fulltjockleksruptur.

• Stegvis rehab; efter delat beslut gavs en ultraljudsledd subakromial kortisoninjektion för att möjliggöra träning. Tydlig förbättring inom 6 veckor.

Utgångsläge
Smärta 7/10 vid lyft/servrörelse, störd nattsömn, svårt att nå överskåp. Mål: sova utan uppvaknanden och återgå till lätt tennis 1–2 ggr/vecka.

Undersökning
Rörelsetester visade “painful arc” (ca 70–110°). Styrkeprovokation (Jobe) ökade smärtan utan tydlig kraftförlust. Inga röda flaggor eller neurologiska bortfall.
Ultraljud (MSK): förtjockad och ojämn struktur i supraspinatussenan förenlig med tendinopati, ytlig partiell förändring utan tecken på genomgående ruptur, samt lätt vätska i subakromial–subdeltoid slemsäck. Dynamiskt test visade ökad klämkänsla under akromion vid lyft. Långa bicepssenan såg homogen ut.

Kommentar: Ultraljud gav värdefull information om senan och slemsäcken samt stöd för åtgärdsval. Det kan dock inte utesluta all intraartikulär patologi (t.ex. vissa labrumskador) – sådant bedöms vid behov med annan bilddiagnostik.

Plan och åtgärder

• Behandling/rehab: smärtstyrd belastning; isometriska → lugna isotona rotatorkuff-övningar i säkra vinklar; scapulakontroll; gradvis återgång till över-huvud-moment.

• Egenvård: nattlig kuddanpassning, kortvarig aktivitetspaus före upprepade lyft, enkel daglig rörlighet.

• Injektion (vid behov): efter delat beslut gavs ultraljudsledd subakromial kortisoninjektion p.g.a. nattlig smärta som hindrade rehab. Syftet var symtomlindring för att möjliggöra träning; effekten är tidsbegränsad och inte en “bot”.

• Uppföljning: 2 veckor och 6 veckor, med justering utifrån respons.

Resultat
Vecka 2: nattlig smärta 7→3/10, bättre tolerans för vardagslyft; kunde starta lugna kuffövningar.
Vecka 6: smärta 2–3/10 vid tyngre lyft, klarade 30–40 min lätt tennis utan efterföljande nattvärk. Funktion förbättrades i vardagsmoment över axelhöjd.

När väljer vi en annan väg?
Vid kvarstående eller tilltagande besvär trots riktad rehab, nytillkommen kraftnedsättning efter trauma, upphakningar/låsningar eller fynd som talar för annan patologi kan vidare utredning (t.ex. MR) eller ortopedbedömning bli aktuellt. Ultraljud kompletterar – det ersätter inte alltid annan diagnostik.

Lärdomar
Ultraljud kan snabbt visualisera senor och slemsäck samt testa rörelser i realtid och guida injektioner. Beslut tas ändå utifrån helheten: kliniska fynd, mål och respons på behandling.