Smärta som inte går över? Så hittar du orsaken

Allt fler söker hjälp för långvariga smärtproblem som inte ger med sig, trots träning, behandling eller vila. Det kan handla om axlar som låser sig, knän som svullnar utan förklaring eller ländryggar som ständigt ”slår bakut”. Det gemensamma? Problemen behandlas ofta ytligt – utan att grundorsaken undersöks på djupet. Men hur vet man egentligen vad smärtan beror på? Och varför hjälper inte alltid ”mer rehab” eller ”mer vila”? Svaret ligger ofta i hur vi undersöker, inte bara hur vi behandlar.

Vad innebär en funktionell analys?

En funktionell analys innebär att man inte bara tittar på var det gör ont – utan varför. Det handlar om att förstå kroppens rörelsekedjor, nervsystemets aktivering och hur olika strukturer påverkar varandra.

Till exempel: En patient med återkommande hälsmärta kan ha nedsatt nervsignalering till vadmuskulaturen, vilket leder till överbelastning i senan. Behandlar man bara senan, kommer smärtan sannolikt tillbaka. Men hittar man nervpåverkan – och åtgärdar den – sker en faktisk förändring.

Därför krävs mer än träning och massage

Många som söker vård har redan testat övningar från nätet, fått massage eller varit hos flera terapeuter. Ändå kvarstår problemet. Det beror ofta på att ingen hittat det fysiologiska problemet bakom symtomen – t.ex. en sena som inte läkt, ett muskelfäste med nedsatt funktion eller en nerv som inte skickar full signalstyrka.

Här blir tekniker som ultraljudsdiagnostik och neurofunktionell stimulering avgörande. De ger konkreta svar och möjlighet att behandla rätt vävnad, i rätt tid, med rätt metod.

Teknik + klinik = resultat

På Kansei används en kombination av manuell undersökning, bilddiagnostik och funktionsprov för att ge en helhetsbild av kroppen. Ultraljud visar strukturella förändringar i senor, leder och muskler. Neurofunktionella tester visar om nervsystemet verkligen aktiverar rätt muskler i rätt rörelse. Behandlingen anpassas sedan efter dessa fynd – inte efter en gissning.

Det är så långvariga problem bryts. Inte med fler övningar. Utan med bättre beslutsstöd.