Vad hjälper vid hälsporre och plantarfasciit?

Sporren är sällan boven

Många får höra att de har en hälsporre på röntgen, men benutskottet i sig är ofta ett bifynd som även smärtfria personer har. Den verkliga källan är i regel plantarfascian, den kraftiga bindvävssträngen under foten, som blivit överbelastad vid fästet mot hälbenet. Smärtan är ofta värst vid de första stegen på morgonen eller efter stillasittande. Den kan minska efter en stunds gång och öka igen efter lång belastning.

Behandlingen som har stöd

Precis som vid andra senrelaterade besvär är grunden gradvis belastningsträning. Specifik styrketräning för vad och fot har gott stöd. Den kan kombineras med stretch av plantarfascia och vad samt anpassad belastning och skor. Vävnaden behöver tid att återhämta sig. Inlägg kan avlasta under tiden. Vid långvariga besvär som inte svarat på välskött träning kan injektionsbehandling övervägas efter bedömning. Evidensen är blandad och en injektion ska ses som ett komplement till träningen.

Så gör vi på kliniken

Vi undersöker foten kliniskt och kan komplettera med ultraljud av plantarfascia. Då syns fascians tjocklek och struktur och andra förklaringar (nervinklämning, fettkuddesbesvär, stressreaktion i hälbenet) sorteras bort. Sedan får du ett träningsupplägg med exakt dosering och en plan för återgång till löpning eller stående arbete.

Vem drabbas och varför?

Besvären är vanliga hos löpare som har ökat distans eller tempo eller bytt underlag för snabbt. Även personer som står och går mycket i arbetet kan drabbas, ibland efter viktuppgång, skobyte eller annan ökad belastning. Stram vadmuskulatur och nedsatt styrka i fotens småmuskler ökar belastningen på fascian. Behandlingen behöver därför ta hänsyn till hur mycket foten belastas och vad den klarar.

Egenvård de första veckorna

Börja gärna morgonen med att böja och sträcka fotleden, dra tårna mot dig och massera fotsulan en minut före första steget. Fascian brukar tåla uppstarten bättre när den är uppvärmd. Välj stadiga skor med viss dämpning och gärna en lätt klack. Helt platta eller utslitna skor kan irritera. Anpassa belastningen genom att korta ner det som gör mest ont, till exempel långa stående pass eller löprundor. På kvällen kan du töja vaden lugnt mot en vägg. Råden är ett stöd under återhämtningen och ersätter inte övrig behandling.

Träningen i praktiken

Grunden är tung, långsam vadträning med tårna uppvinklade. Tåhävningar med en handduksrulle under tårna belastar fascian medan vaden arbetar. Övningarna doseras och stegras efter hur du reagerar, med samma principer som i annan rehabilitering. Viss smärta som lägger sig till nästa dag kan vara acceptabel. Tilltagande smärta är en signal om att anpassa belastningen.

När det inte är plantarfasciit

Hälsmärta kan ha flera orsaker som behandlas på olika sätt. Nervinklämning under foten ger ofta en mer brännande och strålande smärta. Fettkuddesbesvär gör ont mitt under hälen, särskilt vid barfotagång på hårt golv. Stressreaktion i hälbenet behöver övervägas hos löpare som snabbt har ökat träningsmängden och får mer ont för varje steg. Ultraljudet ser fascians tjocklek och struktur direkt och sorterar diagnoserna och därmed behandlingen.

Läs också Därför räcker inte vila vid hälsenesmärta · Löparknä eller hopparknä? · Injektionsbehandlingar jämförda

Relaterat

Vanliga frågor