01Besvär och funktion
Patienten berättade om en skidolycka fem år före det aktuella besöket. Vid olyckan föll patienten med utsträckt arm och hade därefter mycket svårt att röra armen under ett par dygn.
Patienten sökte då sjukvård. Slätröntgen visade enligt patientens uppgifter ingen fraktur. En röntgenundersökning utan frakturfynd utesluter däremot inte en skada i axelns senor. Rotatorkuffens senor bedöms med andra metoder, till exempel ultraljud eller MR.1
Nya besvär och en känsla av kraftlöshet
Vid det aktuella besöket sökte patienten för stelhet och ömhet i nacken på samma sida, tillsammans med en ny sorts smärta kring axeln. Armen kändes också kraftlös i vardagen.
Det märktes bland annat när patienten skulle tvätta håret eller lyfta ett föremål ut från sidan av kroppen. Besvären behövde därför bedömas utifrån både smärtan och hur armen fungerade.
Bildfynd och bedömning
Vid ultraljudsundersökningen bedömdes supraspinatussenan vara helt av vid sitt fäste på överarmsbenet. Det innebär att senans förbindelse med benet hade gått förlorad. Supraspinatus ingår i rotatorkuffen, som hjälper till att styra och stabilisera axeln när armen lyfts.
I bildmaterialet syns inte senan på sin förväntade plats över ledhuvudet. Nedan visas fyndet i tvärsnitt och längdsnitt, tillsammans med jämförelsebilder där senan är synlig.
När uppstod skadan?
Det går inte att säkert fastställa om rupturen uppstod vid skidolyckan fem år tidigare. Den tidigare olyckan är relevant för bedömningen, men skadans exakta ålder kan inte avgöras utifrån det här underlaget.2
Senrupturen kan ha betydelse för kraften och funktionen i axeln. Nackbesvären och den nya smärtan behöver samtidigt vägas in i den samlade kliniska bedömningen.
Behandling och fortsatt plan
Behandlingen omfattade axeln, armen och skulderpartiet. Fokus låg på att förbättra rörligheten och samspelet mellan områdets olika delar, med målet att patienten skulle kunna använda armen bättre i vardagen.
Arbetet anpassades efter besvären och den konstaterade senskadan. Behandlingsmålet var att ta till vara den funktion som fanns och förbättra förutsättningarna för rörelse och belastning.
Rehabilitering kan förbättra axelns funktion även när det finns en senskada. Det innebär inte i sig att en helt avsliten sena återfästs vid benet.1
Sinogel i glenohumeralleden
Utöver arbetet med axelns funktion fick patienten en intraartikulär injektion med Sinogel i glenohumeralleden, leden mellan överarmsbenets ledhuvud och skulderbladet.
Avsikten var att lindra besvär från själva leden och därigenom underlätta rörelse, vardaglig användning av armen och den fortsatta rehabiliteringen. Det var ett individuellt valt symtomlindrande tillägg.
Sinogel innehåller hyaluronsyra och kondroitinsulfat. Preparatet används som ett tillskott till ledvätskans smörjande och viskoelastiska egenskaper.3 Det reparerar inte den avslitna supraspinatussenan. Målet med injektionen och målet med rehabiliteringen behöver därför hållas isär.
Effekten behöver följas upp utifrån patientens smärta och funktion, till exempel hur det går att tvätta håret eller använda armen vid lyft.
Hur ska behandlingsvalet förstås?
Sinogel valdes som ett individuellt symtomlindrande tillägg med målet att underlätta rörelse och rehabilitering. Behandlingsmålet gällde besvären från leden. Den konstaterade senrupturen behövde samtidigt tas om hand i den fortsatta vårdplaneringen.
Forskningsstödet för hyaluron skiljer sig mellan olika axeldiagnoser, preparat och injektionsmål. Riktlinjer för axelartros eller rotatorkuffbesvär utan ruptur kan inte direkt överföras till detta patientfall. Här följs behandlingsvalet därför upp utifrån patientens smärta och funktion.4
Vad betyder fynden och vad kan patienten göra själv?
En viktig del av besöket var att patienten fick en begriplig förklaring av fynden, hur senskadan kan påverka axeln och vad det innebar för det fortsatta arbetet. Patienten fick också vägledning om rörelser och belastning utifrån armens funktion.
Målet var en aktiv roll i rehabiliteringen. Den egna träningen behöver anpassas till förmågan och utvecklas utifrån hur axeln reagerar. Att förstå vad som är skadat och hur armen kan användas gör planen lättare att följa i vardagen.
Vad följs upp?
För den här patienten är det relevant att följa hur armen fungerar när håret ska tvättas och när något ska lyftas ut från kroppen. Smärtan kring axeln och besvären från nacke och skulderparti behöver också följas över tid.
En totalruptur med tydlig kraftnedsättning behöver värderas i den fortsatta vårdplaneringen. Behovet av läkarbedömning, kompletterande bilddiagnostik eller ortopedisk bedömning avgörs individuellt utifrån besvär, funktion och undersökningsfynd.1
