Kansei / Ultraljud / Höftens utsida / Patientfall
Patientfall från Kansei · höger höftRöntgen hade enligt patienten inte visat någon artros. Vid injektionskonsultationen undersöktes höftens utsida och den främre delen av höftleden med ultraljud. Här följer du fynden och varför naprapatisk vård blev första steget.
Undersökning och klinisk bedömning: Carl-Robert Kårell, legitimerad naprapat · Kansei, Odenplan i Stockholm.
Kvinnan i detta fall hade haft ont på höftens utsida i många år. Antiinflammatorisk medicinering hjälpte måttligt. Hon sökte för att diskutera injektionsbehandling, men undersökningen gav anledning att först arbeta med höftens funktion och belastning.
Tre utvalda längdsnitt
Välj bild. Slå på Anatomi för att känna igen vävnaderna och Visa fynden för att se det utpekade området. Du kan förstora varje bild.
Titta efter: Följ gluteus medius-senan fram till infästningen på trochanter major. Visa fynden avgränsar senområdet som bedömdes som tendinotiskt.
Gluteus medius är en av musklerna som hjälper till att föra benet utåt och stabilisera bäckenet. I detta fall bedömde undersökaren senan som tendinotisk. Bildfyndet vägs samman med smärtans läge, belastningen och höftens funktion.
Titta efter: Identifiera gluteus minimus-senan under muskellagret och följ den mot den ljusa benkonturen. Det markerade området visar senan som bedömdes ha lätt tendinos.
Gluteus minimus ligger djupare och fäster också på lårbenets stora trokanter. I den här vyn beskrivs mindre uttalade senförändringar än i gluteus medius-vyn. Vyerna visar olika senor och snitt; de är inte en före- och efterjämförelse eller en mätning av skadans storlek.
Titta efter: Det mörka, oregelbundet formade området ligger vid främre labrum, under ledkapseln. Växla till anatomi för att skilja vätskan från labrum och de närliggande benytorna.
Labrum är en ring av fiberbrosk vid höftledens ledskål. En paralabral cysta är en vätskefylld förändring intill labrum. Sådana cystor kan förekomma tillsammans med labrumskador, men bilden fastställer inte i sig en labrumruptur eller att cystan förklarar patientens laterala smärta.
Tre längdsnitt från samma patients undersökning. Anatomilagren är pedagogiska illustrationer; färger, vävnadsteckning och benets inre är förklarande. Markeringarna visar undersökarens utpekade områden, inte exakta mått på senförändringarnas utbredning. Vyerna kartlägger inte hela senorna eller labrum.
Hon kom till Kansei för att diskutera injektionsbehandling. Besvären hade funnits länge, och tidigare röntgen hade enligt henne inte visat någon artros. Besöket kom att handla om både senornas utseende och hur höften fungerade.
Patienten beskrev smärta på utsidan av höger höft sedan många år. Hon hade genomgått slätröntgen av höften och uppgav att beskedet varit att det inte fanns någon artros. Trots det kvarstod besvären.
Antiinflammatorisk medicinering gav måttlig lindring. När hon sökte till Kansei var frågan därför hur besvären kunde bedömas vidare och om en injektion kunde vara ett lämpligt nästa steg.
Vid konsultationen användes ultraljud som komplement till den kliniska bedömningen. Både glutealsenorna på höftens utsida och den främre delen av höftleden undersöktes. De tre utvalda bilderna visar dessa områden i längdsnitt.
Gluteus minimus bedömdes ha lätta tendinotiska förändringar. I gluteus medius var förändringarna mer uttalade. Det gav ett underlag för att diskutera senorna i området där patienten hade ont, tillsammans med höftens funktion och belastning.
Ultraljudet visade också ett cystiskt område vid främre labrum som bedömdes vara en paralabral cysta. Det var ett annat fynd, på en annan plats, än förändringarna i glutealsenorna.
Eftersom patientens besvär framför allt satt på höftens utsida behövde cystfyndet bedömas separat. Det beskrevs inte som en säker förklaring till den laterala smärtan. Bilden fastställer inte heller i sig en labrumruptur.
Den samlade bedömningen ledde till att först inleda naprapatisk vård med fokus på patientens funktionella förutsättningar och belastning. Hon hade sökt för en injektionskonsultation, men en injektion blev inte den första åtgärden.
Läs bedömningen och den fortsatta planen →Den samlade bedömningen talade för belastningsrelaterade besvär kring höftens utsida, med tendinotiska förändringar i glutealsenorna. Valet föll på att först inleda naprapatisk vård med fokus på patientens funktionella förutsättningar.
Att patienten sökte för en injektionskonsultation innebar alltså inte att en injektion blev första åtgärden. Den fortsatta vården behövde anpassas efter symtom, belastning och funktion tillsammans med bildfynden.
Fortsatt plan: Arbeta med höftens funktion och anpassa belastningen. Därefter kan behovet av ytterligare bedömning eller behandling omprövas. Något senare behandlingsresultat redovisas inte i detta fall.
Den här patienten fick i första hand en plan för naprapatisk vård. Tendinos eller ett cystfynd innebär inte i sig att PRP eller hyaluron behövs. Forskningsläget för PRP vid gluteal tendinopati är osäkert, och cystfyndet är inte i sig en indikation för hyaluron.
Ja. Smärta på höftens utsida kan bland annat beröra glutealsenor och närliggande mjukdelar. Slätröntgen och ultraljud besvarar olika frågor. Att röntgen inte visar artros utesluter inte alla orsaker till höftsmärta.
Nej. Tendinos beskriver en förändrad senstruktur. I detta fall beskrev undersökaren tendinotiska förändringar i gluteus minimus och medius; någon senruptur anges inte i fallunderlaget.
Nej. Cystor kan förekomma även utan symtom och kan vara förknippade med labrumförändringar. Fyndets betydelse bedöms tillsammans med smärtans läge och den kliniska undersökningen. De här längdsnitten visar inte hela labrum. Om en kvarstående fråga om labrum eller leden påverkar fortsatt handläggning kan annan bilddiagnostik, exempelvis MR, behövas.
I just detta fall valdes först vård med fokus på höftens funktion och belastning. Behandlingsvalet grundades på den samlade bedömningen; ultraljudsfynden var en del av underlaget.
Falluppgifter, ultraljudsbilder, annoteringar och klinisk bedömning: Carl-Robert Kårell, legitimerad naprapat, Kansei Naprapati & Rehabcenter, Upplandsgatan 26 i Stockholm. Fallbeskrivningen bygger på undersökarens uppgifter. Uppgiften om röntgensvaret kommer från patienten; själva röntgenutlåtandet ingår inte i underlaget.
Anatomilagren är illustrativa och ersätter inte originalbilderna. Läs om bildmaterial och återanvändning.
Publicerad och uppdaterad 21 oktober 2026.
