Besvär och funktion
Nattbesvären stör sömnen och handen känns ibland fumlig vid små grepp. Undersökningen kartlägger fingermönstret, känseln och tummens styrka. Målet är att förstå var nerven påverkas och välja rätt nästa steg.
Patientfall · Karpaltunneln
Handen domnade på natten och små grepp kändes ibland fumliga. Vid ultraljudet såg vi var medianusnerven kom i kläm i handleden.
Patientfallet
En patient vaknar av domningar och stickningar i tummen, pekfingret och långfingret och behöver skaka handen för att lindra besvären. I patientexemplet kopplas detta till en riktad undersökning av medianusnerven.
Patientfall från Kansei med klinikens egna undersökningsbilder. Här beskrivs besvär, bildfynd och fortsatt plan.
Nattbesvären stör sömnen och handen känns ibland fumlig vid små grepp. Undersökningen kartlägger fingermönstret, känseln och tummens styrka. Målet är att förstå var nerven påverkas och välja rätt nästa steg.
Undersökningsbilden visar en lokal kompression av medianusnerven vid karpalligamentet. När fyndet stämmer med symtomen och de kliniska testerna stödjer det karpaltunnelsyndrom. Nervens funktion bedöms också kliniskt och vid behov med neurografi.
Vid lättare besvär kan planen omfatta anpassad belastning och en handledsortos i neutralt läge nattetid. Besvär som kvarstår, ihållande känselbortfall eller tilltagande svaghet i tummen behöver läkarbedömning för fortsatt utredning och behandlingsval.
Patienten behöver förstå både nervens passage på bilden och hur känsel och tummens styrka undersöks. Råden utgår från symtomens svårighetsgrad.
I patientfallet följs nattliga uppvaknanden, domningarnas varaktighet och handens känsel och grepp. Det är mål för uppföljningen.
Kliniskt stöd finns hos 1177 om karpaltunnelsyndrom och behandling. Fallgenomgång uppdaterad 15 oktober 2026.
Börja med undersökningsbilden. Låt anatomin komma fram och se sedan var nervens passage blir trängre.
Handleden · på handflatans sida
Välj Anatomi för att känna igen vävnaderna. Slå på Visa fynden för att se området vi beskriver.

Markeringen visar området där medianusnerven trycks ihop under ligamentet i handleden. Det kan hjälpa till att förklara domningar och stickningar i handen. Välj ”Visa anatomi” för att lättare känna igen nerven och vävnaderna runt den.
Ultraljudsbilder från en enskild undersökning. Anatomivyn är en illustrerad tolkning för att göra vävnaderna lättare att känna igen.
Medianusnerven är komprimerad vid karpalligamentet. Om fyndet stämmer med typiska symtom och kliniska tester stödjer det diagnosen karpaltunnelsyndrom. Graden av nervpåverkan avgörs tillsammans med känsel, styrka och vid behov neurografi.
Vi behöver jämföra den trängre delen med nerven på nivåerna intill. Form, storlek, nervbuntarnas utseende och omgivande strukturer hjälper oss att bedöma fyndet. Givarens vinkel och tryck kan också påverka bilden.
De besvarar olika frågor. Ultraljud kan visa en lokal kompression och möjliga anatomiska orsaker. Neurografi undersöker hur nervsignalerna leds. Vilken undersökning som behövs beror på besvären, status och frågan vi vill besvara.
Det beskriver vilka delar av nerven som undersökts, fynden och bedömningen. Det kan ge underlag för fortsatt uppföljning eller kontakt med annan vårdgivare.
Skriftligt utlåtande beställs separat och ingår inte i besökspriset. Vid besöket går vi igenom fynd och rekommenderat nästa steg. Läs om utlåtande och pris.
Ultraljudsbilden visar en lokal kompression vid karpalligamentet. Undersökningen behöver också följa symtomens fingermönster, känseln och tummens kraft. På så sätt kopplas den synliga passagen till det patienten upplever.
Det hjälper till att välja fortsatt utredning och behandling. Vid lättare besvär kan anpassning och nattortos vara aktuellt. Ihållande känselbortfall eller ökande tumsvaghet behöver läkarbedömning. Neurografi kan komplettera bedömningen av nervfunktionen.
I patientfallet följs nattliga uppvaknanden, domningarnas varaktighet och handens känsel och grepp.
På bilden ändrar medianusnerven form där den passerar under karpalligamentet. Patientens nattliga domningar i tumme, pekfinger och långfinger gav en anledning att undersöka just den passagen. Bilden hjälper oss att lokalisera trycket. Känseln i fingrarna och tummens styrka hjälper oss att bedöma hur mycket nervfunktionen är påverkad och vilken utredning som kan behövas.
Ultraljud avbildar nerven och vävnaderna runt den. Neurografi undersöker nervens elektriska ledningsförmåga. Undersökningarna kan därför komplettera varandra.
Undersökningsbilder från Carl-Robert Kårell, legitimerad naprapat · Kansei, Upplandsgatan 26 i Stockholm. Patientfall från Kansei. Bildgenomgång och förklaringar uppdaterade 22 oktober 2026.
Medianusnerven förmedlar känsel från framför allt tummen, pekfingret, långfingret och en del av ringfingret. Tryck på nerven i karpaltunneln kan ge de här besvären.
Domningar kan också ha andra orsaker än karpaltunnelsyndrom. Vi undersöker känsel, styrka och var besvären kommer ifrån.
Läs mer om domningar i handen på nattenDomningar i tumme, pekfinger och långfinger kan väcka frågor om karpaltunneln. Se medianusnervens passage och hur bildfynd, känsel och handfunktion sätts ihop i patientexemplet.
Bild från Kansei. Carl-Robert Kårell, legitimerad naprapat, har gjort den kliniska bedömningen. Bildmarkeringen följer undersökarens underlag.