Besvär och funktion
Målet är att kunna återgå till löpning med en belastning som knät klarar. Undersökningen kartlägger smärtans exakta plats, när den kommer och hur knät fungerar. Förändringar i löpmängd och annan belastning ingår i bedömningen.
Ultraljud · Odenplan, Stockholm
Ont på utsidan av knät när du springer? Här visar vi hur IT-bandet och en vätskefylld slemsäck kan se ut på ultraljud, tillsammans med två andra fynd från knät.
Följ originalbilden, slå på Anatomi för att förstå vävnaderna och välj Visa fynden för att se det utpekade området. Bilderna förklarar exempel. Din bedömning utgår från dina egna besvär och undersökningsfynd.
Se ultraljudsbilder och anatomiFölj ett löparexempel med fokus på IT-bandet och en vätskefylld ficka under det. Jämför med sidans andra knäfynd och se varför smärtans exakta plats styr undersökningen.
Vill du börja med symtomen? Läs guiden löpning, skada och nästa steg vid smärta på utsidan av knät. Här nedan förklarar vi våra undersökningsbilder.
Illustrativt patientexempel
En löpare får smärta på knäts utsida under löpning. I patientexemplet kopplas besvären till en riktad undersökning av IT-bandet och vävnaden under det, med fokus på vad fyndet betyder för nästa steg.
Illustrativt patientexempel med Kanseis egna undersökningsbilder. Besvär och plan beskriver ett möjligt kliniskt förlopp. Bildfynden bygger på undersökarens uppgifter.
Målet är att kunna återgå till löpning med en belastning som knät klarar. Undersökningen kartlägger smärtans exakta plats, när den kommer och hur knät fungerar. Förändringar i löpmängd och annan belastning ingår i bedömningen.
Bilden från ITB-området visar en vätskefylld ficka under iliotibialbandet, bedömd som en svullen slemsäck. Läget och eventuell förbindelse med leden behöver bedömas. Sidans bilder av ledvätska och meniskens bakhorn visar andra fynd och ingår inte som bevis för löparknä.
Den föreslagna planen är tillfälligt anpassad löpbelastning och individuellt vald styrke- och funktionsträning. Löpningen trappas upp efter hur knät reagerar. Om besvären sitter på annan plats, förloppet avviker eller knät låser sig behöver andra förklaringar bedömas.
Förklaringen behöver skilja fickan under IT-bandet från sidans övriga knäfynd. Den egna planen kopplas till löpbelastningen och smärtans exakta plats.
I löparexemplet följs när smärtan kommer under rundan och hur knät reagerar efter den anpassade träningsdosen. Detta är mål för återgången, inte ett redovisat träningsresultat.
Kliniskt stöd finns hos 1177 om löparknä och anpassad träning. Fallgenomgång uppdaterad 15 oktober 2026.
Se vad vi kan undersöka
Se exempel från våra egna undersökningar. Välj Anatomi för att känna igen vävnaderna och Visa fynden för det vi vill att du ska titta på.
Slemsäcken syns som en långsmal svart ficka direkt under IT-bandet. Följ den gula inramningen, från vänster mot mitten av bilden.
Iliotibialbandet, ofta kallat IT-bandet, är ett bindvävsstråk längs lårets utsida. Här har undersökaren bedömt den vätskefyllda fickan under bandet som en svullen slemsäck. Bilden hjälper oss att förklara exakt var fyndet ligger.
Läs om löparknä, symtom och rehabilitering
Undersökaren beskriver en distenderad slemsäck djupt om IT-bandet. Vätska i området kan också höra till knäledens laterala recess och kan förekomma utan smärta. Vid undersökningen bedöms läge, eventuell förbindelse med leden och hur fyndet stämmer med ömhet och belastningsbesvär.
Det svarta, böjda området intill den ljusa fettkudden är vätska. Markeringen visar vätskefickan. Fettkudden är en annan vävnad.
I det här exemplet syns en liten mängd vätska i knäledens laterala del. Den ljusa fettkudden hjälper oss att orientera bilden. Ledvätska och svullnad i en slemsäck är olika fynd och behöver hållas isär.
Läs om vätska och svullnad i knät
Undersökaren beskriver lätt lateral effusion med hyperekoisk fettkudde. Ekogenicitet beskriver hur ljust en vävnad återges på ultraljud. Det bevisar inte i sig inflammation eller att vävnaden orsakar smärtan.
Menisken ligger som en kil mellan benytorna. Den smala mörka linjen inne i kilen är den spricka som undersökaren har pekat ut. Den bredare mörka kanten runt menisken är något annat.
Besvär baktill i knät behöver undersökas utifrån var det gör ont och vilka rörelser som provocerar. Här visar vi ett fynd i meniskens bakhorn. Det är ett annat område än IT-bandet på knäts utsida, även om besvären kan upplevas nära varandra.
Läs om meniskbesvär och när MR kan behövas
Undersökaren beskriver en spricka i meniskens posteriora horn. Bilden visar en åtkomlig del av menisken och är inte en fullständig meniskutredning. Ultraljud kan inte utesluta en djupare meniskskada. MR eller annan bedömning kan behövas beroende på frågeställning. Ett bildfynd bevisar inte ensamt orsaken till smärtan.
Det första exemplet visar ITB-området. Ledvätskan och meniskbilden visar andra delar av knät och är inte i sig bevis för löparknä. Anatomilagren är illustrationer som följer ultraljudsbildernas vävnader. Färger och benets inre är illustrerade.
I ITB-vyn ligger fickan under iliotibialbandet och har bedömts som en svullen slemsäck. Sidans andra bilder visar ledvätska respektive meniskens bakhorn. De exemplifierar andra fynd och ska inte läsas som tre bevis för samma löparknädiagnos.
Vi kopplar undersökningen till smärtans plats och hur besvären utvecklas under löpningen. Därefter kan löpbelastning och styrke- och funktionsträning anpassas. Ett annat smärtmönster kan leda till en annan bedömning.
I löparexemplet följs när smärtan kommer under rundan och hur knät reagerar efter den anpassade träningsdosen.
Nej. Läget och en eventuell förbindelse med leden behöver bedömas. I bildvisaren kan du jämföra fickan under IT-bandet med ett annat exempel på ledvätska.
Nej. ITB-området, ledvätskan och meniskens bakhorn är olika bildexempel. Den kliniska bedömningen avgör vilket fynd som är relevant för ett visst besvär.
Undersökningsbilder från Carl-Robert Kårell, legitimerad naprapat · Kansei, Upplandsgatan 26 i Stockholm. Illustrativt patientexempel. Bildgenomgång och förklaringar uppdaterade 22 oktober 2026.
Smärtans plats vägleder
Löparknä, eller ITB-syndrom, brukar ge smärta på knäts utsida vid belastning. Undersökningen börjar med när besvären kommer, exakt var det gör ont och hur knät fungerar.
Vid en riktad ultraljudsfråga kan IT-bandet och vävnaden under det undersökas. Samtidigt behöver vi skilja vätska i en slemsäck från vätska som hör till själva knäleden.
Smärta baktill kan ha andra förklaringar. Meniskbilden nedan är ett kompletterande exempel på en annan struktur som kan behöva bedömas, inte ett typiskt ITB-fynd.
Ditt besök
Du berättar om debut, tidigare behandling och vad som begränsar dig. Vi undersöker knäts rörelse, ömhet och funktion.
Ultraljudet riktas mot frågeställningen. Vi kan undersöka i olika positioner och under rörelse samt jämföra med andra knät när det är relevant.
Fynden förklaras i rummet och du får rekommendationer om nästa steg. Behöver du ett separat skriftligt utlåtande kan det beställas enligt våra priser och villkor.
Inför bokning
Löparknä bedöms utifrån symtom och klinisk undersökning. Ultraljud kan komplettera med bilder av IT-bandet och vävnaden under det, till exempel en vätskefylld ficka. Ett enstaka bildfynd räcker inte för att avgöra orsaken till smärtan.
Nej. Ledvätska hör till knäleden, medan en slemsäck ligger mellan eller intill andra vävnader. Vätska nära IT-bandet kan också komma från ledens laterala recess. Därför behöver läget och eventuell förbindelse med leden undersökas.
Meniskbesvär är en möjlig förklaring, men även cystor, senor och andra strukturer kan vara relevanta. Ultraljud kan visa vissa åtkomliga meniskförändringar men bedömer inte hela menisken. MR kan behövas vid en relevant meniskfråga.
Boka tjänsten Muskuloskeletalt ultraljud på Bokadirekt. Besöket omfattar klinisk undersökning och riktat ultraljud, förklaring av fynden och råd om nästa steg. Ingen remiss behövs.
Beskriv var och när det gör ont. Vi undersöker relevanta strukturer och förklarar vad bilderna kan bidra med.
Boka knäultraljudLäs om knäundersökningenKällor och bildmaterial
Text och bildförklaringar uppdaterade 14 oktober 2026. Undersökningsbilder från Kansei. Fallens fyndbeskrivningar bygger på Carl-Robert Kårells uppgifter. Anatomiska illustrationer används för att förklara vävnaderna.